Rädda Ola, död eller levande!

Apan Olas nedgång och fall (del 2 av 5)

Ola på Safari World i Bangkok

Det visar sig att apan levt under mycket tråkiga villkor i Thailand. Apan Ola sitter inlåst i en liten bur under mycket tråkiga omständigheter. Med Ola finns även honorna Viktoria, Emma och Ester, som ingen verkar ge ett ruttet lingon för (även om Filip Hammar verkar vara mer positiv till dem än till Ola, mer om detta senare). Som en bloggare uttryckte det ”Dom har inte ens lianer att hänga i”. En annan bloggare skriver ”  De sades att Ola levde gott på en ö med 7 honor. 2½ år senare kom sanningen fram i en bur på 14 kvadrat levde Ola med hans 3 honor Emma Viktoria och Ester. Dom har inget hö på golvet ingenting att sysselsätta sig med. Mina inneboende bor i min lillstuga på 17 kvadrat. Dom kan lämna den när dom vill .” förutom att jag är 99% säker på att den här personen håller flera personen inlåsta i en ’lillstuga på 17 kvadrat’, så står det klart att det inte är en rätt dyster tillvaro för Ola et consortes. Planen formades hos Tillberg och Karlsén; att köpa loss Ola, Emma, Viktoria och Ester från Safari World (vilket är namnet på djurparken i Bangkok), och placera dem i ett apreservat i Zambia.

Dagens nyheter publicerar en artikel den 18e juni 1998 med rubriken ” Apan Ola köps fri. Pengarna redan insamlade. De tre honorna stannar i Bangkok för avel.”. Klang och jubel! Pengarna som behövs för att köpa Olas frihet är redan insamlade via donationer från Svenska folket, och i en sällsynt möjlighet till goodwill för en ofta illa sedd bransch slåss flygbolagen om att få flyga Ola gratis till Zambia. Att honorna inte får följa med är ju såklart tråkigt, men som Karlsén säger till DN:s reporter ” Vi måste acceptera att vi just nu bara kan rädda Ola. Men vi fortsätter att kämpa för honorna. Åtminstone kräver vi att de får drägliga förhållanden. Och det tror jag att de får då de nu har thailändska myndigheters ögon på sig”, vilket officiellt markerar sista gången någon tänkte på Viktoria, Emma eller Ester. Anledningen att Karlsén säger att myndigheterna har ögonen på honorna är att Bangkoks polischef, generalmajor Hemaraj Thaarethai säger ” Ola är inget polisärende. Men jag ska på alla sätt hjälpa till”.

Giraffen Marius på Köpenhamns Zoo möter sitt öde inför (minderårig) publik

Tre dagar senare dyker en ny artikel upp, den här gången meddelas det att Ola, till skillnad från vad som tidigare rapporteras, inte är till salu. En teori som framförs är att djurparken blivit nervösa då journalister ringt och frågat om Ola är till salu eftersom det officiellt inte är tillåtet att handla med schimpanser ( jordbruksverket, som godkänt exporten av Ola blir i Augusti samma år JO-anmälda av förbundet Djurens Rätt, men anmälningen leder inte ens till en utredning). Tillbaka till DN-artikeln från juni; vi får reda på (av Skansens egen Jonas Wahlström) att schimpanser är så pass vanliga att de ofta får gå på p-piller runt om i Sveriges djurparker, vilket får medges är en betydligt mer sympatisk metod att hålla nere beståndet i jämförelse med hur danska djurparker har hanterat överblivna giraffer (stycka upp dem och mata lejonen med dem, gärna framför ögonen på barn). I artikeln får vi även en uppgift om hur stor buren som Ola sitter i är ”en tio tolv kvadratmeter”, vilket kan kontrasteras mot de 14 kvadratmeter som tidigare angivits.

Boris Bravin

Av rent personligt intresse noterar jag att två av namnen i artikeln är riktigt fina alliterationer. Vi har dels ägaren till Ölands djurpark, Boris Bravin (årets ölänning 2005), och dels artikelns författare, Staffan Skott. Skotts uppenbara litterära kvaliteter (han har skrivit en hel hop böcker om Sovjet och även översatt bland andra Tolstoj) lyser igenom i det sista stycket som jag återger här i sin helhet som avslutning på den här delen av historien;

”Att ett intelligent djur som en schimpans lider av att leva under sådana förhållanden som Ola är helt klart. Schimpanser är intelligenta, når intellektuellt kanske till en treårings nivå. De blir också starka en vuxen hanne är fyra gånger så stark som en vuxen karl.”

Prolog

Apan Olas nedgång och fall (del 1 av 5)

Schimpansen Ola under perioden hos Tillberg/Karlsén

Mycket av historien om apan Ola utspelade sig under 90-talet, alltså innan internet fick sitt stora genombrott. Konsekvensen blir att efterforskningar om den tidigare delen av apan Olas liv blir lite svårare. Således kommer denna exposé fokusera på apan Olas senare förehavanden. Belevade läsare har redan noterat Gibbons-referensen i titeln. Det här betyder inte att jag på något vis likställer ett rätt jönsigt blogginlägg med kanske det mest upphållna och inflytelserika verket inom de historiska vetenskaperna. Det är helt enkelt inte min plats att göra den typen av jämförelser, jag lämnar kritiken till kritikerna, så kan jag ägna mig åt det jag gör bäst, historia.

Nåväl, ingen nedgång och fall värld namnet sker från rännstenen, ett fall sker från en höjd, och vilken höjd det var! Apan Ola var en big deal, kanske den störste vi haft i Sverige (kategorin kända djur). Ola föddes 1987-02-01 i Norge men växte upp på Ölands djurpark. Allt förändrades för Ola när han 1988 fick en roll i Strindbergs Gustaf III vid Stockholms stadsteater. I samband med uppsättningen fick Ola bo hemma hos konstnären Louise Tillberg (som skrivit inte mindre än åtta böcker om Ola) och skådespelaren Stephan Karlsén (kanske mest känd för att göra den svenska rösten till Herr Krabba i Svampbob Fyrkant), som kom att spela en stor roll i historien om Ola. I samband med Olas vistelse i familjen Tillberg-Karlsén, spelade Sveriges television in en programserie i tio delar för Bolibompa om hur en helt normal apa klarade sig i en konstig familj som av någon anledning tyckte det var en bra idé att ha en apa som husdjur.

Kronvittnet (1989)

När serien sändes 1991 hade apan Ola redan hunnit vara med i Thrillern Kronvittnet med Gösta Ekman den yngre (sonson till Gösta Ekman den äldre) och Marika Lagercrantz (syster till David Lagercrantz, mest känd för att ha lajvat Zlatan), samt Ture Sventon och fallet Isabella med Helge Skoog samt Jonas Uddenmyr i rollen som ”kamelskötare Mohammed”, vilket, typ inte känns så fresh. Vi ser även Stephan Karlsén i en biroll. 1991, som får anses vara Olas genombrottsår, framträder Ola även i en serie kortare filmer i Tv4 samt en informationsfilm från Televerket under titeln ”Hur man ringer”. 1993 vinner apan Ola aktie-SM i Expressen (mot ’riktiga börsproffs’ vad det nu innebär) genom att kasta pil på en tavla. Som en parantes kan nämnas att kampen mellan kvällstidningarna och apor fortsatte 2010 när ett gäng lemurer (egentligen halvapor, men okej) och Robert Laul på Aftronbladet fick tippa vinnaren i fotbolls-VM. Även den gången föll det sig så att (halv)aporna fick rätt när Spanien tog hem ”bucklan” (jag var tvungen att kolla upp det och det betyder att de vann, ”bucklan” refererar till en slags guldpokal som det laget som vinner VM får). Apor: 2 – kvällstidningar: 0. Någon gång under den här perioden var även Ola gäst hos Robert Aschberg i TV. Vi kommer nu fram till början på slutet, så att säga. 1995 såldes Ola till en djurpark i Bangkok under vad som beskrivs, av opålitliga källor, som underliga omständigheter och av personen som sålde Ola, Boris Bravin, som normala omstädigheter. Vad jag kan utröna är det ganska tyst kring Ola under perioden 1995-1998 då Ola hittas och Tv4 sänder en dokumentärfilm som satte hela Sverige i gungning.

Sportlunch vs Kexchoklad

Cloetta har definitivt något att dölja!